Movilen

Igår fick jag en tidig födelsedagspresent. Middag på stan och en show på rival. Underhållningen bestod av "I ditt huvud" med Henrik Fexeus. Helvete vad bra det var! Vad lättpåverkad människan är och hur lätt är det inte att få oss exakt dit man vill, bara man vet hur det ska göras och gå till. Nu tänker jag inte berätta någonting om showen då det skulle förstöra för den som vill gå och se (och jag rekommenderar alla som vill lära sig något om sig själv att göra det) men jag kan bara säga att Henrik är grym. Punkt.

Jag är en Buzzador, vilket innebär att jag har möjligheten att få testa nya produkter.
Just nu får jag testa Dove Nourishing Oil Care Express Intensivbalsam.
Hör av dig om du vill ha en testflaska så berättar jag mer!

Morgonen börjar med att jag vaknar innan min lilla son, hör hur han bökar omkring då jag till sist gått upp och går in och väcker honom. Sprin, bus, rycka i sladdar, skrynkla till sidor i min biblioteksbok. Allt är som vanligt.
Hade tid på BVC klockan 10 och börjar då klä på ungen vid tjugo över nio. Bestämde mig för att ta bilen då det regnade och jag behövde ändå gå åt parkeringshållet för att slänga sopor.
Första ungen gör då vi kommer ut ur porten är att ställa sig och knappa på kodpanelen vid dörren i vanlig ordning. Efter några minuters ropande tröttnar jag och går och hämtar honom. 10 kg unge i under ena armen och tre soppåsar på sammalagt 10 kg i andra handen.
Ställer ner min lille krabat på marken då vi nått soptunnorna. Kastar soporna och ser mig omkring efter grabbben. Då ligger han på rygg i en 2 dm djup vattenpöl!!! Dygnsur kan jag ju inte slänga in honom i bilen och skyndar hem med honom för att byta om. Inser dock då vi kommer in att jag är på tok för dåligt humör och skiter helt enkelt i BVC-besöket.
Diskar i ursinne och lagar lunch åt kotten som nu sitter och äter makaroner och majs (han skulle leva på majs om han fick välja själv) framför TV'n. hans favoritprogram - Pingu.


Nu ska jag läsa ut min bok. Lars Kepler - Eldvittne

Thihi, min kollega E lade upp denna på fb tidigare i morse. Sammanträffande?!

Dag 1 då alla i familjen är friska, karln på jobbet, liten på dagis, jag ledig men frisk - samtal, dagis, hemgång,  ögoninflammation och feber. Vad säger man? Det tar fan aldrig slut...

Vilken torka! Beror helt klart på mordbranden i min mun, feberfrossan och den sprängande huvudvärken. Sjuk, igen. Värst är dock denna otroliga smärta över hela tungan (som för övrigt är full med blåsor), svalget som rent allmänt bara bränner och att inte kunna äta! Det är verkligen som att strö salt i ett öppet sår. Och klassisk nog hade Vårdcentralen inte den blekaste om vad det var och gav mig bara recept på ett lokalbedövande gurgelmedel. Smakar bäska droppar och bedövar i ca 20 min. Tack.


Annars trotsade jag sjukdomskänslan och åkte och hämtade min bil i butiken idag. Fick inte med mig den igår eftersom den skulle poleras. Så nu är den hur fin som helst och min! Jaa, sambons också, men mest min! Har beställt hyrstol till lille L så att han också kan åka med i Pärlan som jag döpt till plåtNiklas.
Annars har jag faktiskt inte så mycket mer att tillägga. Ville väl mest titta in och säga hej!

Förrförra veckan var jag sjuk från jobbet i två dagar, jobbade helgen och sedan fick jag vabba veckan därpå eftersom min lille L blivit sjuk. Så fort kotten frisknat och börjat längta tillbaka till dagis (ledig fredag) så blev istället C sjuk. Riktigt sjuk! Detta medförde att jag fick lämna på dagis och blev således en timma sen till jobbet igår. Och vad händer strax innan lunch? Jo, jag börjar tjockna i hals och näsgångar och bara rent allmänt känna mig risig. Idag har jag så onte i halsen så jag knaprar halstabletter, dricker te och hoppas på en liten storm av pappersarbete strax så jag slipper telefonen.
Är tack och lov ledig imorgon och förhoppningsvis blir jag inte mer sjuk eftersom jag ska köpa bil!

Ögonlocken väger bly och huvudet bara längtar efter kudden. Att ett par öl ska behövas för att jag ska inse hur trött jag egentligen är hade jag ingen aning om. För jag må ha varit bakfull i mina dagar, detta är inte bakfylla. Detta är extrem trötthet.


Hade i alla fall en fantastisk kväll med min fina vän. Blev möte, lite mat och sedan en promenad genom huvudstaden efter en stor fruktig drink. Hamnade på ett mysigt litet ställe där vi fastnade till stängning. Samtal, samtal och åter samtal var vad kvällen bjöd på. Hur mysigt som helst. Tack!


Bäddade ner mig strax innan två och njöt av att äntligen få sova. Pojkarna gick upp vid sex i vanlig ordning och jag låg kvar till åtta. Tyckte dock inte sömnen räckte, utan somnade om mellan tio och ett. Och jag är fortfarande dödstrött! Tanken var att goda vänner skulle titta förbi idag för lite spelmys, men gubben min är dessvärre riktigt sjuk. Förkyld och skyhög feber. Blev därför lite snacks och dumburken. Nästa gång!

Den enes sjukdom, den andres adrenalin? Eller nej, det där blev ju jättefel. Ineffektiv vs. effektiv kanske är mer sanningsenligt. Fat nej, det stämmer inte riktigt heller. I vilket fall så fick jag samtalet om sjuka lillskrutten på dagis i tisdags. Var bara att hämta och hoppas på det bästa. Fick dock order om att lämna skrutten hemma i minst ett dygn då han tydligen varit extremt hängig. Väl hemma hinner jag knappt sätta ner honom på golvet innan han startar alla motorer och springer runt, runt, runt och bara busar järnet! Sjuk?

L blev hemskickad fån dagis igår då han varit hängig och verkat ha ont i halsen. Hemma har han gnällt lite, hostat och det hörs ju att han är hes, men han är ju så in i bomben pigg! Så fort vi kom hem igår så började buset på en gång. Fram till ca fyra då han sov i en timme och sedan var det bus fram till läggdags strax efter sju. Natten gick dessutom bra och han vaknade till endast en gång strax efter elva och gnydde lite. Sen vi gick upp i morse har det varit fullt ös och han har till och med ätit frukost! Känns meningslöst att vabba, men nu blir han förhoppningsvis frisk på riktigt.

Efter en helg fylld av underbara människors sällskap, många leenden och ännu flera skratt känner jag mig enbart tillfreds. Det känns inte jobbigt alls att behöva gå upp i ottan imorgon bitti för avresa till jobbet i mörkret. Glädjen sitter kvar i varenda cell i kroppen.