Movilen

...Handlade om skönhet/smink: Skulle jag idag tipsa om Lindex nagellacksborttagning! Den luktar inte så starkt så man storknar efter att ha rengjort två naglar. Dessvärre är den sämre på sin uppgift så jag fick avsluta det hela med Depends mördarmedel för att få bort det sista. Bort med vinrött - nu är de lavendelfärgade med krusiduller.



...Handlade om barn/graviditet: Skulle jag idag ha en åsikt om att en del förskolepersonal faktiskt får spotta ur sig var det egentligen klämmer! Min son var sjuk hela förra veckan med ögoninflammation och skyhög feber. Temperaturen sjönk till fredagen och då fick han istället utslag på hela kroppen. Visade upp detta för en läkare på sjukhuset som konstaterade att kroppen reagerat på sjukan han hade tidigare, skrev ut antihistaminer och sa att han var klar för dagis (det heter faktiskt förskola) på måndagen. När sambo senare hämtade sonen på måndagen var det en i personalen som gnällde över att ungen varit ledsen. Är inte alla barn det ibland? På tisdagen fick sambo höra att ungen "inte är sig själv". Nej han går på mediciner och utvecklas som person. Igår både lämnade och hämtade jag. Fick inga kommentarer från denne förskolepedagog (det heter så va?). Pratade däremot med sonens "gruppledare" för att diskutera mitt nya schema och sonens lediga dagar i december; denne tyckte att sonen är en fantastiskt glad kille. Tyckte även deras nya personal som glatt utropade att en gladare och mysigare kille får man leta efter.


...Var samhälsskritisk: Ovan nämnde jag att vi besökte sjukhuset i lördags för att visa upp sonens utslag. Då jag ringer och bokar tid rabblar jag upp sonens personnummer och blir inbokad på en tid och får luren slängd i örat. Då jag är rätt osäker på hans fyra sista siffror hann jag alltså inte kontrollera att det stämde, antog då att det gjorde det då de inte protesterat. Kommer till sjukhuset och vänta. Och väntar. Och väntar. Till sist går sambo in till receptionen och undrar vad som dröjer. Då berättar kvinnan bakom disken att ingen tid finns bokad på hans personnummer. Blir då lite putt och ber henne kolla igen. Då visar det sig att hon bokat in det på en annan liten kille med likadant personnummer som sonen har, med skillnaden att två siffror bytt plats på varandra. Eftersom vi hört läkaren ropa upp ett namn ett flertal gånger med ingen dykt upp är det lätt att koppla ihop personnummer + namn (samt även komma ihåg det). Inte särskilt bra sekretess på det stället alltså. Fick sedan en klapp på axeln av receptionisten med orden "dags för mamma att lära sig sonens personnummer nu va?!". Dags för receptionisten att skaffa ett nytt jobb? Att fela är mänskligt, att vara dryg är värt en käftsmäll.


...Var en matblogg: Idag ska jag försöka mig på mitt livs första broccoligratäng. Helt otroligt med tanke på att det står högt bland mina favoriträtter. Ska dock spejsa till det lite med potatis så att det blir lite matigare. Till det serveras det torsk. Skulle bli en lyxig matlåda till imorgon, men min kollega M och jag anser oss värda ett restaurangbesök då vi varit så in i bomben duktiga denna vecka + att det är lön!


...Handlade om inredning och inspiration: Igår julpyntade sonen och jag. Sanning med modifikation. Jag satte upp lite glitter här och var, samt ordnade ljusstaken inför kommande advent. I år utan mossa. Kör med dekorationsstenar och kottar. Ser lite ut som det gör utomhus - bar mark + kottar. Eh, ja. Sonen var överlycklig över julgranskulorna och roade sig glatt med att kasta dem på katten. Dessvärre har jag stora problem med att hitta fina gardiner till vardagsrummet. Vill inte ha röda, utan snarare beigea eller gråa med röda figurer på. Finns ett par på Ellos jag förälskat mig i, men jag vet inte (öppna länk för bild). Har lite beslutsångest!


...Var en relationspanel: Att planera roliga saker ihop ger styrka och väldigt mycket glädje. Att se hur man tillsammans kan lyckas bygga upp det man annars bara drömmer om. Tidigare pratade vi om att köpa en ny bil, men det blev aldrig av - nu har vi en riktig pärla! Vi pratade om att spara pengar till en resa och lyckades skramla ihop tvåtusen spänn på ett år, eh.. I dagsläget har vi så vi skulle kunna åka utomlands i en vecka, vilket vi sparat ihop på två månader! Dessvärre blir det ingen utlandsresa förrän om något år, men då kommer vi kunna välja och vraka bland resmål och samtidigt ha pengar över till nöjen på resorten! Vi pratade om att det var akut att flytta "hem" igen, då det känns så avlägset att bo en sådan bit ifrån släkt och vänner, men har lyckats skapa ett hem på nya orten, samt har tillgång till en bil. Då känns inte släkt och vänner lika avlägset längre. Planera och förverkliga era drömmar - det känns helt fantastiskt!


...Handlade om karriär: Som sagt blir jag arbetsledare på måndag. Jag har funderat mycket på hur jag lyckats ta mig dit och vad som förväntas av mig nu när jag lyckats nå ett sådant mål. Jag vet att jag är väldigt driven och aldrig ger upp. Envis som få och ser alltid till att få min vilja igenom. Jag är ärligt och påpekar tydligt vad som känns rätt och fel. Jag är öppen för nya utmaningar och ser till att lära mig det jag inte kan. Jag ska alltså fortsätta vara mig själv! Är så tacksam över att få bekräftelse på att det jag gör är bra, det är en riktigt självförtroendeboost ska ni veta! På företaget där jag jobbar är det dessutom lite halvkasst med beröm kan jag tycka, då inleder jag samtalet med chefen "bara för att jag är så bra så..." - fungerar varje gång =) Chefen berättar mer än gärna hur duktig jag är, men han har svårt att inleda ett sådant samtal själv. Vem vore jag att inte hjälpa till, haha. Låter jävligt ego, men jag tror att vi alla behöver höra någon gång att vi är bra. Eller?


...Var en helt meningslös blogg, vilket den är: Så vill jag bara berätta att snålblåsten idag är fruktansvärd!

Jag kan verkligen inte klaga. Allt är på väg spikrakt uppåt och bättre blir det!
På fredag jobbar jag mitt sista pass på nuvarande tjänst och från och med nästa vecka är jag befordrad till arbetsledare. Jag blir mellanchef. Känns så overkligt men samtidigt så självklart. Jag har jobbat hårt och jag är så otroligt glad att de högre upp noterat detta, samt även mina kollegor som lyft mig.
Jag vill egentligen inte prata jobb då jag tycker det är rätt tråkigt, men jag måste bara få säga att jag älskar mitt jobb! Det känns också helt fantastiskt att ha få "smygstarta" med de uppgifter jag kommer arbeta med i framtiden och upptäcka att jag trivs med klurigheterna och det höga tempo det medför. Jag är som klippt och skuren för detta. Så, nu vet ni det.

För att gå till något helt annat så vill jag bara meddela att min helg var helt underbar, kommande helg hoppas jag likaså. Veckan därpå är det julfest och två veckor senare åker jag västerut för att hälsa på någon jag älskar väldigt mycket. Sedan är det bara två veckor till resan österut! Och vet ni..? Sen är det semester som gäller.

It's not bad to be me.

Thihi, min kollega E lade upp denna på fb tidigare i morse. Sammanträffande?!

Behovet av att skrika högt en stund, skaka, slå, sparka blir allt starkare. Önskar att jag för en stund var tre år gammal igen, där jag låg på rygg på hallgolvet och sparkade på garderobsdörrarna och skrek, högröd i ansiktet. Jag inbillar mig att livet var enklare då, men det stämmer givetvis inte. Hade helt enkelt andra slags problem då.
När tar de slut? Är det så ett liv ska se ut? Kantat av det ena problemet, värre än det andra. Som en allé där varje träd representerat ett aber. Nej tack.

Efter sjukdomar, vabbande och mer eller mindre lata dagar är det återigen dags att återgå till vardagen. Eller jag i alla fall. L ligger i stora sängen bredvid sin far, kokhet och alldeles sliten. Han vaknade i natt och ville inte alls sova kvar i sin säng. När man är nite och sjuk får man sova med mamma och pappa. Är så otroligt trött efter denna skitnatt och känner ingen motivation alls! Minusgraderna är lika många utanför tågfönstret som de är i mitt huvud. Blä! Vill bädda ner mig bredvid min lilla boil in bag!

Dag 1 då alla i familjen är friska, karln på jobbet, liten på dagis, jag ledig men frisk - samtal, dagis, hemgång,  ögoninflammation och feber. Vad säger man? Det tar fan aldrig slut...

Vilken torka! Beror helt klart på mordbranden i min mun, feberfrossan och den sprängande huvudvärken. Sjuk, igen. Värst är dock denna otroliga smärta över hela tungan (som för övrigt är full med blåsor), svalget som rent allmänt bara bränner och att inte kunna äta! Det är verkligen som att strö salt i ett öppet sår. Och klassisk nog hade Vårdcentralen inte den blekaste om vad det var och gav mig bara recept på ett lokalbedövande gurgelmedel. Smakar bäska droppar och bedövar i ca 20 min. Tack.


Annars trotsade jag sjukdomskänslan och åkte och hämtade min bil i butiken idag. Fick inte med mig den igår eftersom den skulle poleras. Så nu är den hur fin som helst och min! Jaa, sambons också, men mest min! Har beställt hyrstol till lille L så att han också kan åka med i Pärlan som jag döpt till plåtNiklas.
Annars har jag faktiskt inte så mycket mer att tillägga. Ville väl mest titta in och säga hej!

Förrförra veckan var jag sjuk från jobbet i två dagar, jobbade helgen och sedan fick jag vabba veckan därpå eftersom min lille L blivit sjuk. Så fort kotten frisknat och börjat längta tillbaka till dagis (ledig fredag) så blev istället C sjuk. Riktigt sjuk! Detta medförde att jag fick lämna på dagis och blev således en timma sen till jobbet igår. Och vad händer strax innan lunch? Jo, jag börjar tjockna i hals och näsgångar och bara rent allmänt känna mig risig. Idag har jag så onte i halsen så jag knaprar halstabletter, dricker te och hoppas på en liten storm av pappersarbete strax så jag slipper telefonen.
Är tack och lov ledig imorgon och förhoppningsvis blir jag inte mer sjuk eftersom jag ska köpa bil!

Ögonlocken väger bly och huvudet bara längtar efter kudden. Att ett par öl ska behövas för att jag ska inse hur trött jag egentligen är hade jag ingen aning om. För jag må ha varit bakfull i mina dagar, detta är inte bakfylla. Detta är extrem trötthet.


Hade i alla fall en fantastisk kväll med min fina vän. Blev möte, lite mat och sedan en promenad genom huvudstaden efter en stor fruktig drink. Hamnade på ett mysigt litet ställe där vi fastnade till stängning. Samtal, samtal och åter samtal var vad kvällen bjöd på. Hur mysigt som helst. Tack!


Bäddade ner mig strax innan två och njöt av att äntligen få sova. Pojkarna gick upp vid sex i vanlig ordning och jag låg kvar till åtta. Tyckte dock inte sömnen räckte, utan somnade om mellan tio och ett. Och jag är fortfarande dödstrött! Tanken var att goda vänner skulle titta förbi idag för lite spelmys, men gubben min är dessvärre riktigt sjuk. Förkyld och skyhög feber. Blev därför lite snacks och dumburken. Nästa gång!

Den enes sjukdom, den andres adrenalin? Eller nej, det där blev ju jättefel. Ineffektiv vs. effektiv kanske är mer sanningsenligt. Fat nej, det stämmer inte riktigt heller. I vilket fall så fick jag samtalet om sjuka lillskrutten på dagis i tisdags. Var bara att hämta och hoppas på det bästa. Fick dock order om att lämna skrutten hemma i minst ett dygn då han tydligen varit extremt hängig. Väl hemma hinner jag knappt sätta ner honom på golvet innan han startar alla motorer och springer runt, runt, runt och bara busar järnet! Sjuk?

L blev hemskickad fån dagis igår då han varit hängig och verkat ha ont i halsen. Hemma har han gnällt lite, hostat och det hörs ju att han är hes, men han är ju så in i bomben pigg! Så fort vi kom hem igår så började buset på en gång. Fram till ca fyra då han sov i en timme och sedan var det bus fram till läggdags strax efter sju. Natten gick dessutom bra och han vaknade till endast en gång strax efter elva och gnydde lite. Sen vi gick upp i morse har det varit fullt ös och han har till och med ätit frukost! Känns meningslöst att vabba, men nu blir han förhoppningsvis frisk på riktigt.

Idag stämmer allt för att huvudet ska bli sådär härligt nostalgiskt. Vädret, tiden på året, datumet. De stora problemen rör sig kring tider att vara hemma på, lösa den akuta bristen på cigaretter, vem som sa vad om vem och vem som är kär i vem. Jag är tillbaka på skolgården för tio år sedan. Minns ni den tiden?