Movilen

Ett glädjerus sprider sig i kroppen när jag inser att jag bränt mig på vänster underarm och på kinderna. Det betyder att solen, våren och värmen har kommit. Jag njuter, ler och svassar runt i bland solens strålar. Mammas varnande ord, diffusa i bakhuvudet "det är farligt med vårsolen". Men vad bryr jag mig om det? Årstiden jag längtat efter i ett halvår har äntligen anlänt och jag vill ingenting hellre än att tiden ska stanna. Att värmen som sticks lite på huden ska stanna för evigt. Alla runtomkring verkar också lättare till sinnes, glädjen sprider sig bland befolkningen och folk stannar upp en stund från vardagen för att gå bada en stund i det livsfarliga ljuset.
Till kvällen är jag nöjd med den lätt röda hudet som svider lite, känner hur D-vitaminerna virvlar i kroppen, ser mig i spegeln och utbrister ett stort (numera vitare) leende. Lite färg i ansiktet gör underverk. Jag ser friskare ut, tänderna ter sig mycket vitare mot mitt inte lika vita ansikte, undrar om det kan vara den nya tandkrämen?! I vilket fall som helst är jag nöjd med bilden som ser tillbaka på mig. Vilken känsla!

Sedan kommer bakslaget. Sonen knallar in och gnuggar sig i ögonen, trött efter en heldags lek utomhus. Han har hela dagen varit skyddad av kläder och skugga, men likförbannat har han bränt sig på öronen! Exakt samma problem min bror hade som liten. Min son är nämligen överdrivet förtjust i sin vintermössa. En mössa som är på tok för varm för alla soliga dagar då temperaturen överstiger +5. Sätt på honom vilken huvudbonad som helst och jag lovar att han slängr av sig den i ett nafs!
Hittade en gullig mössa på ett varuhus här om dagen ändå. Efter mycket bråk fick jag honom att ha på sig den en stund och ett hopp börjar gro för att han ska slippa bränna öronen en gång till. Tills jag hamtar honom på dagis och ser att mössan är mer eller mindre blöt av svett! En tunn bomullsmössa är tydligen på tok för varm för min lilla buse! Nytt mission - keps + massa solkräm SPF+50! To be continued...

Idag skiner inte solen och värmen är som bortblåst. En stickad kofta och dubbla strumpor. Dagen hade jag tänkt spendera någonstans där jag kan hitta en keps till lillen och en vårjacka till mig själv, men det känns plötsligt så avlägset. Sitter därför här, framför min urgamla dator som jag en gång fått av min bror, längtar till sommaren, googlar på nya mobiltelefoner och lyssnar på fina låtar från en grupp vars musik tar mig tillbaka i tiden.
Ett sent glada vappen på er! Och för guds skull, skydda er från solen, det är faktiskt farligt, på riktigt! Ja, jag har införskaffat solskyddskräm och ja, jag tänker använda den!