Movilen

Förkylningen har verkligen gjort mig till sin slav. Enda sedan jag vaknade en lördagmorgon för 6 dagar sedan har snoken runnit, slemmet ökat och halsen varit som tusen nålar. Trots detta har jag försökt att leva under det faktum att jag har semester, en tid att njuta.
I söndags tog vi oss till möbeljätten som en del kallar "helvetet på jorden" och som jag tidigare i livet sett som paradiset. Tyvärr gör ju ångesten sådana aktiviteter fruktansvärt jobbiga. Men jag överlevde, trots en del yrsel och en öken till mun. Sonen fick en juniorsäng (som jag lyckats vakna i två morgnar?!) och en stol så att han kan sitta vid vardagsrumsbordet med oss då vi äter. Stora killen har mer eller mindre vuxit ur sin "matstol".

I måndags trotsade jag återigen förkylningen för att ta mig till en butik som säljer skor. Fick en väldigt starkt infall av att "jag MÅSTE ha ett par nya skor". Men jag maskerade det snyggt genom att sonen faktiskt behver ett par gympadojor till våren/sommaren. Tre par skor blev det! (Två till mig, såklart.)

Förkylningen fortsatte bli värre och jag har verkligen känt mig 80kg tyngre pga allt snor. Helt otroligt att det får plats så in i helvete mycket gegga!! Alltså har resten av veckan gått åt att sitta hemma, pilla navel och längta efter friheten som en semester bör innebära. Men icket! Fängslad under täcket med näsdukar, nässpray, te och kopiösa mängder vatten.

Till mitt sällskap har jag ändå haft en minst lika sjuk P som ringer titt som tätt för att gnälla om hur ont han har i halsen. Vi förstår varandra.

Ikväll kommer min bästa vän för en helkväll med mig och sonen. Karln ska ut och leka med sina vänner och sedan är det bara ett stenkast till söndag - då åker jag och halva släkten för att besöka min mor. Ska bli jätteskoj att andas lantluft under en "kärringvecka + sonen".